Barnens rättigheter

I landstinget möter vi barnen som patienter, anhöriga eller besökare. Barnen ska känna sig välkomna, sedda och bli tagna på allvar. Bemötandet och omhändertagandet ska utgå från det enskilda barnets behov, ålder och mognad. 

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989. Till barn räknas varje människa under 18 år. Sverige var ett av de första länderna att ratificera den, vilket skedde i september 1990. Detta innebär därmed att vi (staten, myndigheter, kommuner och landsting) förbundit oss att på olika vis förverkliga den. Konventionen syftar till att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. 

Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna.

  • Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras.
  • Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn
  • Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling
  • Artikel 12 handlar om barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

Organisation 

Den politiska ledningen ansvarar för att betydelsen av Barnkonventionens tillämpning tydliggörs i strategiska sammanhang och beslut. 

Det övergripande målet är att förverkliga barn och ungas rättigheter och anlägga ett barnperspektiv liksom ett barnrättighetsperspektiv på alla åtgärder och beslut i landstinget. 

Alla verksamheter i landstinget har ett ansvar att arbeta med konventionen.

I landstinget finns en barnrättstrateg, ett barnkonventionsråd samt ett flertal barnrättsombud/barnombud i de olika verksamheterna. 

Barnperspektiv

Barnkonventionen syftar till att lägga in ett barnperspektiv i alla beslut och åtgärder som rör barn. Att ha ett barnperspektiv innebär inte automatiskt att barnets rättigheter säkerställs. För det krävs ett barnrättsperspektiv. Detta innebär en skyldighet att genom lämpliga åtgärder förverkliga barnets mänskliga rättigheter och barnets bästa. Ett tredje perspektiv är barnets perspektiv. Här handlar det om barnets egen berättelse och tolkning av sin situation.

 

Senast uppdaterad 2016-12-09 15:05:46 av Sverker Berggren

Kontakt

Carina Andersson Folkhälsostrateg, barn och ungas rättigheter och hälsa Avdelningen för kunskapsstöd 073 - 447 12 89