Forskning nära vårdens vardag

Landstinget satsar på forskning inom områden som ligger nära vårt möte med patienter och invånare i Blekinge.

Forskning kring dyspné, syrgas och symptomlindrande behandling

Bakgrund: Andnöd (dyspné) är vanligt i befolkningen och en ledande orsak till lidande vid svår sjukdom men är bristfälligt studerat.  

Syfte: Att ta fram evidens kring orsaker till symptom, främst dyspné, i befolkningen och vid olika sjukdomar samt att ta fram evidensbaserad behandling.

Frågor:                                                                                                   1.Vilka faktorer bidrar till dyspné och lidande i befolkningen och vid svår sjukdom?                                                                                              2.Hur ska vi bäst mäta dyspné i forskning och kliniskt arbete                            3. Hur kan vi bättre behandla symptom med fokus på dyspné?

Typ av projekt och data: Jag ingår i ett internationellt forskningsnätverk kring dyspné (Australien, Norge, Tyskland, UK, USA) och medverkar och leder ett flertal projekt inom epidemiologi (analys av databaser), intervjustudier, laboratoriestudier (såsom klinisk fysiologi), och kliniska behandlingsstudier. Nätverket har tillgång till stora mängder data kring flera frågeställningar. Jag leder även forskning utifrån det unika svenska Andningssviktsregistret (Swedevox). Där finns data kring patienter med andningssvikt (hemsyrgas, ventilator, CPAP) i Sverige sedan 1987. Jag är även aktiv inom stora befolkningsstudier i Europa och Sverige. Vi har publicerat i ledande tidskrifter såsom BMJ, Lancet Resp Med och New England Journal of Medicine.

Kontakt: Vi är öppna för samarbeten på olika nivåer: examensprojekt, ST-projekt, intresse av forskning/idéer; doktorandstudier; post-doc; pmekstrom@gmail.com

Improving pharmacological care in the elderly population

Kristine Thorell, Leg Apotekare, Doktorand Lundsuniversitet

Läkemedelsrelaterade sjuklighet och allvarliga läkemedelsbiverkningar som leder till sjukhusinläggningar har studerats i fler talet studier. Allvarliga läkemedelsbiverkningar är en av de största enskilda orsakerna till oplanerade sjukhusinläggningar. Studier visar att 10-30 % av inläggningarna via medicinakuten är läkemedelsrelaterade. Man har även funnit att 30-50 % av läkemedelsbiverkningar är förutsägbara pga läkemedlets farmakologiska egenskaper alltså typ A biverkningar. Orsakerna till allvarliga läkemedelsrelaterade sjukhusvistelser är komplexa och många. Det är allt ifrån felaktigt användande/administrerande av läkemedel, fel dos, fel läkemedel i förhållande till patientens fysiologiska förutsättningar etc.

För att förbättra läkemedelsanvändningen, hälsan och livskvaliteten hos äldre har det på gjorts och görs nationella satsningar på äldre multisjuka patienter. 

Syfte: Målsättningen med doktorandprojektet är att ta reda på hur läkemedelsbehandling och olika utfall påverkas av variabler som socioekonomin, kön, ålder och multisjuklighet, hos en äldre befolkning. Det är registerstudier på populationer från Östergötland och Blekinge. Följande frågeställningar har formulerats för respektive delarbete i avhandlingen: 

  • Att studera betydelsen av socioekonomiska faktorer, graden av multisjuklighet, kön och ålder för läkemedelsbehandling i en befolkning.
  • Att studera om identifierade fallriskläkemedel från Socialstyrelsen ger ökad risk för höftfraktur för individer 75 år och äldre efter jutering för multisjuklighet
  • Att studera risken för akut sjukhusinläggning och död hos patienter 75 år och äldre som har potentiellt olämpliga läkemedel jämfört med de som inte har det
  • Att studera användningen av potentiellt olämpliga läkemedel hos patienter 75 år och äldre och hur denna användning och population av patienter har förändrats över tid.  

Forskargruppen består av Anders Halling, Patrik Midlöv, Karin Ranstad, Elzbieta Kaszuba och Kristine Thorell.

Smarta glasögon på IVA En innovation för larmhantering och avancerat beslutsstöd i en komplex vårdmiljö

Intensivvård är komplex, högteknologisk och avancerad vård av de allra svårast sjuka patienterna. Vårdpersonalen har krav på sig att kunna fatta rätt beslut i livshotande situationer och baserar besluten på information som inhämtas från flera olika källor. Inom all sjukvård är patientsäkerhet viktigt, och eftersom intensivvårdspatienterna är de svårast sjuka innebär det att de är extra känsliga och utsatta. Teknikutvecklingen inom intensivvårdsområdet utgår från att ta fram tekniska lösningar som underlättar vårdpersonalens arbete och ökar vårdkvalitén för patienterna. En behovsanalys under 2015 belyste flera olika områden i vårdmiljön som skulle kunna förbättras för att öka vårdkvalitén. Resultatet presenterades vid en workshop inom ramen för innovativa IT-lösningar där flera tänkbara lösningar lades fram, bland annat att använda smarta glasögon inom intensivvård för larmhantering. Detta resulterade i att projektet SUCCCE bildades för att arbeta med frågan.

Det övergripande syftet med föreliggande forskningsprojekt är att undersöka om och i så fall hur smarta glasögon kan bidra till ökad patientsäkerhet inom intensivvård. För att nå syftet kommer fyra delstudier genomföras;

I) att undersöka vårdpersonalens syn på smarta glasögon inför implementering inom intensivvård (fokusgruppsintervjuer)

II) att beskriva vilken nytta och risk för patientsäkerheten vårdpersonalen erfar i samband med användandet av smarta glasögon inom intensivvård efter 6 månaders användning (Individuella intervjuer)

III) att identifiera vilken nytta och riskfaktorer för patientsäkerheten vårdpersonalen upplever i samband med användandet av smarta glasögon inom intensivvården efter 3 års användning (enkät)

IV) att beskriva hur vårdpersonalen upplever att patientsäkerheten inom intensivvården påverkats av smarta glasögon 3 år efter implementering (mixad metod, enkät och fokusgruppsintervjuer)

Forskningsprojektet är godkänt av etikprövningsnämnden i Lund.

Charlotte Romare, Intensivvårdssjuksköterska och industridoktorand inom tillämpad hälsoteknik med inriktning mot omvårdnad.

Huvudhandlare: Lisa Skär, professor i omvårdnad BTH

Biträdande handledare: Peter Anderberg BTH, Johan Sanmartin Berglund BTH, Ursula Hass Projektledare SUCCCE.

Fettsugning av lymfödem: Långtidsresultat, patofysiologi och behandlingsstrategi 

Mattias Hoffner, Plastikkirurg, överläkare, Kirurgkliniken, Blekingesjukhuset Doktorand, Institutionen för Kliniska vetenskaper, Malmö Lunds Universitet

BAKGRUND                                                                                     Lymfödem kan vara primära (medfödda) eller sekundära (till cancerbehandling). De vanligaste cancerformerna som efter behandling leder till lymfödem är prostatacancer (7000 nya fall i Sverige per år), bröstcancer är (6400 fall), gynekologisk cancer (2000 fall) och peniscancer (60 fall/år). Vid konstaterad spridning innebär behandlingen att tumören avlägsnas tillsammans med regionala lymfkörtlar. Lymftransporten försämras då, och

denna försämras ytterligare av kompletterande strålbehandling. Lymfan ansamlas i underhudsfettet och ett armlymfödem uppstår. Successivt leder det långsamma lymfflödet till nybildning av fett.

Kroniska lymfödem drabbas ofta av erysipelas (rosfeber) pga lokalt nedsatt immunförsvar. Flera studier har visat att kronisk inflammation leder till fettvävsnybildning. Vid Crohns sjukdom ses sk ”fat-wrapping” (inlagring av fett i engagerade ödematösa tarmsegment). Vid experimentellt framkallad inflammation på råttor nybildas fettceller och leder till lokaliserad hyperplasi. Vid autoimmun thyreodit och Graves sjukdom ses nybildning av fett samt inflammation retrobulbärt. Vid cancerutlöst armlymfödem domineras svullnaden av fettväv.

Incidensen av extremitetslymfödem efter cancerbehandling varierar; bröstcancer: 38% , gynekologisk cancer: 40%, prostatacancer 66%, peniscancer: upp till 100% . Vanliga besvär är värk, sämre rörlighet och besvärande tyngdkänsla. Detta leder till praktiska problem med klädedräkten, arbetsoförmåga och social stigmatisering. Tidiga ödem (lymfa) kan framgångsrikt behandlas med s.k. kontrollerad kompressionsbehandling medan kroniska ödem (fetthyperplasi) av naturliga skäl inte svarar på denna behandling. Kirurgisk behandling är då indicerad.

Tidigare kirurgiska metoder har antingen varit förknippade med allvarliga ärrbildningar, eller haft tveksam effekt. Först med introduktionen av fettsugningstekniken har det varit möjligt att avlägsna det nybildade fettet och återställa armens normala volym

Projektet syftar till att analysera långtidseffekter av fettsugning och kompression med strumpa och om livskvalitet och infektionsincidens påverkas av operation. Studier av relationen av vätska och fett i fettsugsaspirat samt förändring av fettväv- och i muskelmassa i lymfödemarmar under tid kan ge en ökad kunskap om vätska-vävnadssammansättningen i ett lymfödem och hur denna påverkas av operation.

Projektet är godkänt av Regionala Etikprövningsnämnden i Lund.

Prognostiska och behandlingsprediktiva faktorer i bröstcancer.

Anna Ehinger Överläkare, Klinisk Patologi och Cytologi, Doktorand IKVL Onkologi-Patologi, Lunds Universitet

Projektplan – Bakgrund  :

Bröstcancer är en heterogen grupp av olika tumörsjukdomar med varierande sjukdomsförlopp och varierande känslighet för olika behandlingar. Varje år diagnosticeras i Sverige cirka 8000 nya fall av bröstcancer. Ungefär 65% av patienterna blir botade enbart med kirurgi. Ytterligare 15% av patienterna  blir botade av den medikamentella tilläggsbehandlingen  som oftast ges till 9 av 10 patienter samband med den primära operationen. De resterande cirka 20% av drabbade utvecklar metastaserande bröstcancer, som idag inte är botbar.  Bröstcancerbehandlingen baseras idag på prognostiska och behandlingsprediktiva faktorer. Prognostiska faktorer förutsäger sjukdomsförloppet, exempel i klinisk rutin är tumörstorlek, histologisk grad, spridning till regionala lymfkörtlar, ålder, östrogenreceptorn (ER), progesteron receptorn (PgR), tillväxtfaktorreceptorn HER2 och proliferationsmarkören Ki67. Behandlingsprediktiva faktorer som till exempel ER och HER2  förutsäger behandlingskänslighet.  Kunskapen i hur man kan identifiera en stor grupp av  överbehandlade patienter som är botade med kirurgi likaså enstaka underbehandlade patienter är otillräckligt. Forskning på prognostiska och behandlingsprediktiva faktorer kan kasta en del ljus till denna fråga och kan närma oss till en bättre och  mer individanpassad bröstcancerbehandling.

Målsättningar:

1) Validera histologisk grad mot moderna subgrupper enligt St Gallen rekommendationerna för prognosiska ställningstagande.(1)

2) Jämföra bedömning av histologisk grad och immunohistokemisk analys av ER, PgR, HER2 och Ki67 med den allra senaste metodiken, next generation sequencing  inom ramen för projektet  Sweden Cancerome Analysis Network – Breast (SCAN-B) .(2)

3) Validera immunohistokemisk analys av ER, PgR och Ki67 i paraffininbäddat material från 70–talet till 2000 genom att jämföra med analyser i samma fall men med annan metodik.

4) Jämföra histopatologiska och biologiska (ER, PgR, HER2 och Ki67) markörer i metakron (ej samtidig) kontralateral bröstcancer med markörerna i tumör 1, samt deras betydelse för prognos och behandlingskänslighet efter kontralateral bröstcancer.

Anknytningar till forskargrupper:

Prof. Mårten Fernö, Individuell Bröstcancerbehandling, Lunds Universitet  http://www.lu.se/lucat/group/v1001122

Prof. Åke Borg, SCAN-B, Lunds Universitet     http://www.med.lu.se/english/scan_b 

Utvalda publikationer: (1-5)

1. Ehinger A, Malmstrom P, Bendahl PO, Elston CW, Falck AK, Forsare C, et al. Histological grade provides significant prognostic information in addition to breast cancer subtypes defined according to St Gallen 2013. Acta oncologica. 2017;56(1):68-74.

2. Saal LH, Vallon-Christersson J, Hakkinen J, Hegardt C, Grabau D, Winter C, Ehinger A, et al. The Sweden Cancerome Analysis Network - Breast (SCAN-B) Initiative: a large-scale multicenter infrastructure towards implementation of breast cancer genomic analyses in the clinical routine. Genome medicine. 2015;7(1):20.

3. Alkner S, Bendahl PO, Ehinger A, Lovgren K, Ryden L, Ferno M. Prior Adjuvant Tamoxifen Treatment in Breast Cancer Is Linked to Increased AIB1 and HER2 Expression in Metachronous Contralateral Breast Cancer. PloS one. 2016;11(3):e0150977.

4. Alkner S, Ehinger A, Bendahl PO, Ryden L, Ferno M. Prognosis, stage and oestrogen receptor status of contralateral breast cancer in relation to characteristics of the first tumour, prior endocrine treatment and radiotherapy. European journal of cancer. 2015.

5. Alkner S, Tang MH, Brueffer C, Dahlgren M, Chen Y, Olsson E, Ehinger A, et al. Contralateral breast cancer can represent a metastatic spread of the first primary tumor: determination of clonal relationship between contralateral breast cancers using next-generation whole genome sequencing. Breast cancer research : BCR. 2015;17(1):102.

Effekten av personcentrerad symtomkontroll bland äldre med hjärtsvikt

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt drabbar framförallt äldre personer och upp till var femte person över 80 år lider av sjukdomen. Till sjukdomen följer försämrad funktion i det dagliga livet på grund av tilltagande symtom såsom trötthet, svullnad, andfåddhet. Studier visar att arbeta förebyggande med livsstilsförbättringar genom kontinuerliga kontakter med sjukvården och symtomkontroll har positiva effekter. En optimal behandling kan således anses vara en som innehåller en medicinsk del som kompletteras med en rådgivande och informerande del kring livsstilsförändringar. Vårdteamet tillsammans med patienten blir centralt i en sådan personcentrerad vård. Evidens om sådana vinster på lång sikt saknas dock fortfarande.

Syfte: att undersöka effekten av en modell med sjuksköterskeled hjärtsviktsmottagning baserad på symtomkontroll utifrån individuella behov hos patienter med kronisk hjärtsvikt i primärvården

Forskningsfrågor:  Vår studiefråga är om distriktsköterskeled hjärtsviktsmottagning tillsammans med kontroller hos allmänläkare ger patienter högre förmåga att förstå och hantera sin sjukdom, ökar egenvård och förbättrar hälsan än på vårdcentraller där det inte finns sådan modell. Då kan vi förvänta oss att patienter kan vara hemma längre med kontakt med primärvård innan inskrivning på sjukhus blir aktuellt. Det skulle vara samhällsbesparande och resultera i ett minskat lidande för patienter och deras anhöriga i Blekinge. Man skulle då behöva utveckla denna modell av vården av patienter med hjärtsvikt i Blekinge.

Kvantitativa data.

Forskare: Andrzej Zielinski PhD leg. läkare och Cecilia Fagerström PhD, docent i vårdvetenskap

Tandhälsa hos patienter med reumatoid artrit i Karlskrona. En populationsbaserad fall-kontroll-studie.

Maria Söderlin, överläkare, docent, reumatolog, Medicinkliniken, Blekingesjukhuset

Syfte: Flera studier redovisar en koppling mellan RA (reumatoid artrit) och parodontit (tandlossning). En systematisk review och meta-analys om antireumatiska mediciner och parodontit visade motstridiga resultat av behandlingseffekten av anti-TNF-mediciner på parodontit. Sekretoriska IgA-antikroppar mot CCP (en reumamarkör, laboratorieprov) i serum har beskrivits i en svensk studie att vara associerade med rökning och mera inflammation.

Upplägg: Vi studerar tandhälsa hos patienter över 61 år med RA i en populationsbaserad fall-kontroll-studie i Karlskrona, där tandhälsa hos dessa patienter jämförs med individer från normalbefolkningen över 61 år i Karlskrona.

Betydelse                                                                                               1. Studien kommer att generera nya data om sekretoriska IgA-anti-CCP-antikroppar i saliv och serum och deras relation till anti-CCP-antikroppar i serum, sjukdomsaktivitet, rökning, klinisk tandstatus, framför allt parodontit, och den antireumatiska medicineringen.

2. Vi presenterar nya data om ansiktssmärta och käkledsproblem och deras effekt på livskvalitet och svårigheter att äta hos äldre RA-patienter.

3. Studien ger nya data om cytokiner i tandfickor hos patienter med parodontit i relation till biologisk behandling.

Vår kohort av RA-patienter är populationsbaserad. Vi har inkluderat 132 RA-patienter i studien av sammanlagt 264 patienter, varav 233 var aktuella för studien, som gav en upptagning på 57% (132/233). Period prevalence (förekomst under denna tid) för RA i Blekinge på patienter över 61 år gamla 2013-10-30—2015-01-07 var 1.5%. Patienterna har genomgått först en klinisk undersökning av en reumatolog och sedan en klinisk tandundersökning med provtagning från blodet, saliv och tandfickor samt en panoramaröntgen. Två kontroller för varje patient har valts ut från SNAC-material (www.snac.org).

Studien är ett samarbete mellan reumatologer, tandläkare och grundforskare. Följande medarbetare samarbetar i studien:

Maria Söderlin, överläkare, docent, reumatolog, Medicinkliniken, Blekingesjukhuset

Stefan Renvert, professor i parodontologi, Högskolan i Kristianstad.           JohanBerglund, professor i folkhälsovetenskap, Blekinge Tekniska Högskola.    Eva Leksell, Med. Dr., övertandläkare, Tandläkarhögskolan, Umeå (käkleds/ansiktssmärta, gapförmåga, bettet).

Anna Svärd, Med. Dr., överläkare, reumatolog, Reumatologkliniken i Falun (ACPA i saliv och serum, ACPA-finspecificiteter, anti-P. gingivalis-antikroppar i serum och saliv).

Karin Lundberg, senior forskare, Enheten för Reumatologi, KI (ACPA i saliv och serum, ACPA finspecificiteter, anti-P. gingivalis-antikroppar i serum och saliv).

Alf Kastbom, docent, reumatolog, Reumatologklinken i Linköping (ACPA i saliv).

Thomas Skogh, professor, Reumatologkliniken i Linköping (ACPA i saliv).

TeleUlcer - Telemedicin och RiksSår - modern sårbehandling för patienter och personal.

Bakgrund:
Svårläkta sår är en av våra folksjukdomar, där hög ålder är den främsta riskfaktorn. Patienter med svårläkta sår behandlas inom olika vårdinstanser, där samarbete och fungerande teknik är av betydelse för sårläkning. De olika vårdinstanserna har oftast olika journalsystem som inte är sammanlänkade, vilket utgör svårigheter vid dokumentation och för kontinuiteten i behandlingen. För att underlätta kommunikationen mellan olika vårdinstanser kan telemedicin användas enligt dansk modell. Telemedicin innebär att ge medicinsk vård på distans (tele=avlägsen). I detta projekt avser telemedicin användandet av videokommunikation via surfplatta mellan patient och läkare. På Sårcentrum Blekinge behandlas patienter från hela länet, från primärvård, slutenvård, kommunerna eller privata boenden.

Syfte:                                                                                                  Syftet med projektet är att undersöka om läkarkonsultation via surfplatta minskar tid till diagnos, ökar läkartillgängligheten, minskar sårläkningstid, påskyndar insättning och uppföljning av smärtlindring, ökar patienters livskvalitet mätt med EQ–5D, förbättrar säkerheten för dokumentation i patientens journal, påverkar personal– och patientnöjdhet/följsamhet och besparar patienter/personal resor till/från läkarbesök.

Studiedesign:                                                                                 Projektet innefattar 4 delstudier:

STUDIE 1: Kan telemedicin minska tid till diagnos och på så sätt bidra till korrekt behandling och snabbare sårläkning?

STUDIE 2: Kan telemedicin öka livskvaliteten genom att påskynda insättning/uppföljning av smärtlindring?

STUDIE 3:
Påverkar telemedicin personal– och patientnöjdheten/följsamheten?

STUDIE 4:
Kan telemedicin säkerställa dokumentation i patientens journal/nationellt kvalitetsregister?

Metodik:                                                                                Forskningsetisk ansökan är godkänd. Samtliga delstudier innefattar 100 patienter med svårläkta sår som kommer för nybesök på Sårcentrum, konsekutivt inkluderade i studien, mellan okt 2014 t o m sept 2016. Kontrollgruppen utgörs av patienter registrerade i RiksSår under samma tidsperiod.

Patienterna kommer med såransvarig sköterska till förundersökning, som sker på Sårcentrums sjuksköterske- mottagning. Vid förundersökningen sker cirkulationskontroll i benen, fotografering av sår, mätning av sårstorlek, smärtskattning enligt VAS, Eq5d (hälsoenkät) och anamnes enligt Rikssårsmall. Läkarbesök via surfplatta bokas. Vid läkarbesöket fastställs diagnos och behandlingsstrategi, liksom dokumentation i behandlande sköterskas journalsystem.  Utvärdering av läkarmötet via surfplatta sker via frågeformulär efter läkarbesöket till patient och personal. Tid till diagnos, tid till läkarbesök och sårläkningstid registreras. Avstånd och tid för att ta sig till och från sjukhuset registreras.

Projektets kliniska nytta:
För patienterna kan projektet medföra snabbare sårläkning och minskad smärta pga tidigare insatt smärtlindring, ökad läkartillgänglighet, säkerställd kontinuitet i behandlingen och ökad säkerhet i dokumentation mellan vårdinstanser. 

Hanna Wickström
Specialist i allmänmedicin
Sårcentrum Blekinge
Doktorand Lunds Universitet
Hanna.wickstrom@ltblekinge.se
0734471348
0454-733481

Huvudhandledare: 
Patrik Midlöv, Professor, Specialist i allmänmedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds Universitet CRC, hus 28, plan 11, Jan Waldenströms gata 35, SUS Malmö, 205 02 Malmö

 Bihandledare:                                                                                          Rut F Öien, docent i allmänmedicin, Peter Anderberg, universitetslektor i Tillämpad hälsoteknik, Cecilia Fagerström, docent i omvårdnad

 

Senast uppdaterad 2017-06-14 13:51:00