Viktigt med bättre koll på läkemedel

Hur tar äldre i eget boende sina mediciner? Vet de egentligen varför de tar dem? Och upplever de några problem med sin läkemedelsbehandling? Farmaceuten Anna Lengstedts läkemedelsintervjuer ger oss viktig kunskap om brister som kan få allvarliga konsekvenser för äldres hälsa.

De som är 75 år och äldre står för ungefär en tredjedel av läkemedelsanvändningen och ungefär elva procent av de som är 80 år och äldre använder tio eller fler läkemedel, det visar flera studier. Ju fler läkemedel man har desto större är risken att drabbas av läkemedelsrelaterade problem.

Med stigande ålder förändras också kroppen och den kan då bli mer känslig för läkemedel vilket ökar risken för biverkningar. Och eftersom många äldre har flera sjukdomar använder de ofta också flera läkemedel samtidigt.

Äldres läkemedelsanvändning är komplex och något som uppmärksammats både nationellt, regionalt och lokalt. Så även i Äldrelotsprojektet. Behovet av att se över äldres läkemedelsanvändning är stort, menar projektets farmaceut Anna Lengstedt.

- I många tidigare undersökningar och intervjuer har det varit äldre på särskilda boende eller inom slutenvård som stått i fokus. Här är det 29 äldre som fortfarande bor kvar hemma vilket är en grupp som vi inte vet så mycket om när det kommer till läkemedel.

Tillåtelse att gå in i journal

Urvalet gjordes slumpmässigt och efter att nästan alla tackat ja fick Anna tillåtelse att gå in i deras journaler och att utbyta information med deras läkare och äldrelots. Tillsammans med den äldres äldrelots gjordes ett hembesök där hon ställde frågor om vilka läkemedel de tar, om de vet varför de tar läkemedlet och om de upplever några problem med sin läkemedelsbehandling. De äldre fick också frågor om hur de hanterar sina läkemedel.

- När jag frågade om de äldre upplever att de vet varför de tar sina läkemedel svarade 70 procent ja. Och när vi sedan gick igenom deras läkemedelslista var det bara 30 procent som kunde redogöra för varför de tar sina läkemedel. Den äldre har alltså en upplevelse om varför men kan inte redogöra för det. Och det är stor skillnad mellan att uppleva och att verkligen veta.

Man vet att man får läkemedlet för att man ska må bättre och det räcker för att man ska känna sig nöjd. Trots att man inte riktigt vet vilka läkemedel man tar och varför.

- Det ställer krav på de som ordinerar läkemedel att leva upp det till det förtroendet och den förväntan patienten har.

Anna tittade också bland annat på vilka läkemedel de använde hemma och jämförde sedan med vad de var ordinerade och om de använde olämpliga läkemedel. En sammanställning skickades sedan till deras läkare.

- Det är alltid läkaren som tar ställning till informationen och om eventuella förändringar i ordinationer ska göras. I sådana fall tog läkaren kontakt med den äldre.

Biverkningar av läkemedel

För att undersöka om de hade symptom som kan bero på läkemedel fick de äldre skatta olika symptom som illamående, huvudvärk, diarré, förstoppning och sömnbesvär enligt symptomskattningsskalan PHASE20. Nästan 70 procent uppgav att de kände sig trötta, dåsiga och orkeslösa och lite mer än hälften besvärades av yrsel och ostadighet.

- De här besvären påverkar den äldre och kan leda till större risk att ramla och därmed ökad risk för höftfrakturer. Runt hälften hade även problem med muntorrhet och vi vet att dålig munhälsa kan leda till ökad dödlighet och sjuklighet.

Hela 76 procent av de äldre uppgav att de hade någon form av smärta trots att flera av dem behandlades för det. Här kan man fråga sig om smärtan är optimalt behandlad. Även smärta kan leda till trötthet och fallolyckor, menar Anna.

 - Många av de här äldre har besvär som inte är stillade trots att vården i många fall är medveten om besvären.

De äldres läkemedelsanvändning skiljer sig inte från nationella undersökningar. Däremot hade de fler avvikelser än vad man nationellt brukar se. När Anna stämde av de äldres läkemedelslistor med det som fanns i journalsystemet hittade hon totalt 140 avvikelser. Det optimala är att det som står i läkemedelslistan i journalen också är det som den äldre tar hemma.

- Det stora antalet avvikelser innebär en fara för de äldre om de till exempel skulle bli inlagda på sjukhus där man utgår från att läkemedelslistan är korrekt. Men stämmer inte deras läkemedelslista kan de få helt andra doser än vad de är vana vid eller få läkemedel som de inte tar hemma.

Positiv respons från läkare och patienter

Knappt en tredjedel kan berätta vad de använder för läkemedel vilket är en fara som kan få konsekvenser. Det som oftast anges som orsak till den här typen av avvikelser är att man inte har ett gemensamt journalsystem mellan primärvården, sjukhuset och privata aktörer. Men i Blekinge har vi System Cross som är ett gemensamt journalsystem, säger hon.

- Vi har alltså egentligen goda förutsättningar för att det inte ska behöva vara så här i Blekinge. Varför det ändå ser ut så här är något vi måste undersöka vidare.

Läkemedelsintervjuerna har lett till förbättringar för de äldre som deltog. Anna har även fått positiv respons från en del läkare och resultaten hon fick fram har lett till uppmärksamhet både i och utanför länet. Nu fortsätter arbetet med förbättra för de äldre när det gäller deras läkemedelsanvändning. 

- Äldre i eget boende är en grupp som det finns anledning att prioritera. Det är ett måste att hitta en modell för hur vi ska kunna ge även de här äldre en optimal läkemedelsbehandling, säger Anna.

Senast uppdaterad 2014-02-04 09:00:42