Lina Nilsson BTH: SAMSPEL utmanar invanda mönster

Alla är överens om att SAMSPEL behövs, men vilka utmaningar möter modellen när den ska genomföras? Genomförande, implementering, av nya arbetssätt inom sjukvården har studerats noga av Lina Nilsson, doktorand på BTH. Vi bad henne titta på SAMSPELs-modellen och ge sina kommentarer.

Lina Nilsson har bland annat gjort sig känd genom sin forskning kring utmaningarna när det gäller att införa IT i sjukvården.

- Jag är imponerad av SAMSPEL, säger hon. Det verkar vara en väl genomtänkt modell. Den bygger på ett antal lagar, det finns alltså en fast grund att stå på. Idén om att patienten ska vara i centrum är också en helt nödvändig förutsättning idag.

Personlig kunskap

Lina Nilsson är mitt uppe i spurten inför disputationen den 5 december, hennes område är tillämpad hälsoteknik och hon har redan två magisterexamina, i sociologi respektive ledarskap, organisation och kvalitetsarbete. Hon är med andra ord väl bevandrad i hur vi människor hanterar förändringar och nya arbetssätt. När hon talar om hälso- och sjukvården är det som en del i det som kallas ”human service”- organisationer, där det är en personlig kunskap hos var och en som ingår i arbetsstyrkan som avgör vad som kommer ut av arbetet.

Den stora utmaningen för hälso- och sjukvården idag är att lämna traditionen att arbeta i ”stuprör” och i stället arbeta i ”hängrännor”, säger Lina Nilsson, som ser SAMSPEL som ett bra exempel på det senare. Det är idag inte helt lätt att se till att informationen följer med patienten.

När de som tidigare har jobbat i stuprör ska kommunicera horisontellt, med aktörer som har andra huvudmän (som mellan kommuner och landsting) men även inom samma organisation kan det uppstå problem:

- I varje organisation har man sitt sätt att prata. Där gäller det att hitta ett gemensamt sätt att uttrycka sig för att arbetet ska kunna fungera. Det går, men det är absolut en utmaning!

En utmaning uppstår också när många av dem som berörs av en förändring inte tycker att den är särskilt viktig. Då gäller det att få alla att arbeta mot samma mål. SAMSPEL står för ett nytt arbetssätt, i human serviceorganisationerna har man redan en kultur och ett språk – och så upplever man att detta ska ersättas. Lina Nilsson noterade i den rapport som ligger till grund för SAMSPEL att inte så många ville prata om detta. Lina Nilsson uppfattar det som att informationen om studien har inte nått ut. Den typiska reaktionen är då att ”vi har en bra rutin för detta”. När sedan någon kommer med en ny modell kan det vara ett problem att folk inte var med på resonemanget från början.

De andra

Vanligt är också att de som arbetar inom en organisation också har fördomar om ”de andra”, det vill säga de som arbetar på andra arbetsplatser/avdelningar? Det är en mänsklig reaktion att man fastnar i sätt att göra saker och att det är svårt att göra nya saker eller tänka på nytt sätt.  Vid närmare eftertanke kanske det egentligen bara handlar om att man av olika skäl har andra rutiner.

Lina Nilsson tar som exempel på den typen av problem begreppet ”vård- och omsorgsplaneringsprocessen” som ju är centralt i SAMSPEL.

Klargöra begrepp

- Det gäller att diskutera vad ”vård- och omsorgsplanerings-processen” är. Det kan mycket väl vara så att olika aktörer/vårdgivare har olika syn på vad ordet innebär.

Lina Nilsson beskriver också hur det går till när ett nytt arbetssätt ska implementeras: Det finns alltid en grupp individer som är intresserad och som snabbt anammar det nya.  Sedan finns det en grupp som inte vill. Så finns det en stor grupp som avvaktar. Om man önskar att så få som möjligt placerar sig i den ovilliga gruppen ska man se till att redan tidigt i processen involvera alla berörda.

Ledningen för respektive verksamhet har stor betydelse. De som har ansvar måste visa att förändringen är viktig, genom att avsätta resurser och genom att själva lyfta fram frågan.

Lina Nilsson pekar också på den viktiga gruppen ”gate-keepers” (grindvakter), det vill säga de personer som har formell eller informell makt på en arbetsplats. Dem måste man nå.

Genomskåda motargument

Det gäller också att genomskåda motargument som inte stämmer. Är det verkligen ett specifikt IT-redskap som är problemet? Är det inte våra egna attityder och svårigheten att tänka om?

Man måste självklart ha respekt för att alla har en yrkesstolthet. Inom sjukvården har den ofta kopplats till kunskap och vilken plats man har i en ganska strikt hierarki. Dessa maktpyramider ses idag som föråldrade och stämmer inte med tanken att patienten ska vara i centrum. Ibland hör man att hierarkierna kommer att brytas ner av sig själva när nya generationer kommer in i exempelvis läkaryrket. Men Lina Nilsson är inte säker på att det resonemanget stämmer:

- De nya läkarna har ju de äldre som lärare, det blir en attityd som går från generation till generation.

Till slut ger Lina Nilsson ett gott råd: När ni skapar SAMSPELs-modellen gör ansvaret så tydligt som möjligt. När det står i texten att ansvaret ligger på ”någon” är det mycket lätt att ingen alls tar ansvar.  

Just nu bereder SAMSPELs Annika Wåhlin marken för en bred tillämpning av Lina Nilssons rekommendationer. Bland annat besöker hon och informerar ledningsgrupperna i berörda organisationer både i kommuner och i landstinget.

En bit in på det nya året kommer SAMSPEL dessutom att anordna multiprofessionella teamutbildningar.

 

Senast uppdaterad 2015-08-10 15:21:22 av Sverker Berggren