Stora hälsoskillnader - så mår Blekingeborna visar folkhälsoundersökning

2015-02-18

Blekingeborna mår generellt bra. Men skillnaderna i hälsa varierar mycket beroende på om du är man eller kvinna, gammal eller ung och - inte minst – på om du har hög eller låg utbildning.

Det visar folkhälsorapporten Tillsammans kan vi göra skillnad, som bygger på en undersökning av Statistiska centralbyrån (SCB) och Folkhälsomyndigheten. Var tredje år deltar Blekinge med ett utökat underlag. Det innebär att det under hösten 2014 skickades 7 028 enkäter till Blekingebor i åldern 16 till 84 år.

Svaren visar, tillsammans med kompletterande statistik från Statistiska centralbyrån, vilka livsvillkor vi har, hur vi lever och hur vi mår i Blekinge. Resultaten kan jämföras med hela landet men Hälsa på lika villkor pekar även ut skillnader mellan grupper, kön och åldrar.

Självskattad hälsa

När Blekingeborna själva får skatta sitt allmäntillstånd säger 71,4 procent att de mår bra eller mycket bra.

- Det är ett par procentandelar lägre än riksgenomsnittet, men ingen dramatisk skillnad. Då ser vi större variationer när vi jämför olika grupper i Blekinge, säger Bibbi Rönnlund, folkhälsostrateg i landstinget.

Bara 66,7 procent av kvinnorna men hela 75,9 procent av männen uppger att allmäntillståndet bra eller mycket bra. Om vi jämför åldersgrupper ser vi att 84,2 procent av Blekingeborna i åldern 26-40 år skattar sitt allmäntillstånd som bra, medan bara 57,8 procent av dem som är över 60 säger samma sak.

Sämst mår lågutbildade kvinnor

På samma sätt skiljer sig hälsan vid en jämförelse av högutbildade och lågutbildade. Skillnaden blir tydligast när vi jämför kvinnor med låg utbildningsnivå med män med hög utbildningsnivå. 59,7 procent av de lågutbildade kvinnorna och 85,5 procent av de högutbildade männen säger att de mår bra eller mycket bra.

- Det visar tydligt att hälsan varken är jämlikt eller jämställt fördelad, förtydligar Bibbi Rönnlund.

Färre som dricker för mycket

Viktigt för hur vi mår är våra egna levnadsvanor. Här visar rapporten att andelen invånare som har riskfyllda alkoholvanor är något mindre i Blekinge än landet som helhet. Å andra sidan har vi något fler invånare som röker varje dag. Men hälsan påverkas inte bara av våra levnadsvanor utan också vilka livsvillkor vi lever under. Generellt ser vi att Blekingeborna har lägre disponibel inkomst och svagare sociala relationer än riksgenomsnittet. Ungdomsarbetslösheten är också högre här än i riket.

- Hur befolkningen mår styrs av många olika faktorer och spänner över områden som är större än vad exempelvis en kommun eller ett landsting ensamt kan rå över. För att påverka folkhälsan i Blekinge, så att den blir bättre och mer jämlik och jämställd har vi lärt oss att vi måste samverka effektivt, säger Sofie Ceder, folkhälsosamordnare i Ronneby kommun.

Policy tydliggör samverkan

För att lägga grunden till väl fungerande samverkan började Landstinget Blekinge under 2013 att tillsammans med länets alla kommuner, länsstyrelsen och Region Blekinge ta fram en gemensam folkhälsopolicy. Under hösten 2014 antogs policyn av samtliga organisationer.

- Policyn pekar bland annat ut vilka områden som är särskilt prioriterade de närmaste åren och vilket ansvar var och en av våra organisationer har. Det är ett viktigt och uppfordrande dokument. Tillsammans inte bara kan, utan ska vi göra skillnad, säger Malin Weinholz, ANDT-samordnare (alkohol, narkotika, droger, tobak) vid länsstyrelsen.

Läs hela rapporten

Läs populärversion av folkhälsopolicyn

Läs presentation från presskonferensen

Senast uppdaterad 2015-02-18 16:11:52 av Jens Lindell

Kontakt för journalister

Bibbi Rönnlund Folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstyrning 0455-73 40 24
Sofie Ceder Folkhälsosamordnare Ronneby kommun
Malin Weinholz ANDT-samordnare Länsstyrelsen i Blekinge
Jens Lindell Jens Lindell Kommunikatör Kommunikationsenheten 0455-73 40 18