Landstinget planerar för investering i operationsrobot

2013-04-05

Landstinget Blekinge planerar nu för inköp av en operationsrobot. Men innan ett beslut kan tas ska en konsekvensbeskrivning göras. Det beslutet tog hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med gårdagens sammanträde.

Det var i samband med att investeringsplanen för åren 2013-2015 behandlades som frågan om operationsrobot diskuterades. Men innan beslut om inköp av operationsrobot kan tas, ska alla konsekvenser belysas, både ekonomiska konsekvenser och hur det påverkar vården. Samverkan ska även ske med Landstinget Kronoberg. Först därefter kan landstingsstyrelsen ta beslut i frågan.

Vid sammanträdet redovisades också det totala behovet av investeringar i hälso- och sjukvården under åren 2013-2015. Exempelvis behöver Blekingesjukhuset investera i medicinskteknisk utrustning för 89 miljoner kronor under 2014. Vidare behöver man renovera och bygga om lokaler för 73 miljoner kronor under nästa år.

Hälso- och sjukvårdsnämnden ställde sig bakom investeringsplanen och gav landstingsdirektören i uppdrag att ta fram ekonomiska kalkyler som beskriver den totala kostnaden för investeringarna. Definitivt beslut om investeringar tar landstingsfullmäktige i samband med sammanträdet den 17 juni.

Åtgärder för att nå en ekonomi i balans på Blekingesjukhuset

Samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar utom Blekingesjukhuset räknar med ett nollresultat vid årets slut. Det framgår av de månadsrapporter som också presenterades för hälso- och sjukvårdsnämnden.

Blekingesjukhuset bedömer att man vid årets slut kommer att få ett underskott på cirka 80 miljoner kronor. Bland de kostnader som ökat mer än beräknat finns personalkostnaderna, kostnaderna för läkemedel, kostnader för högspecialiserad vård som köps från annat landsting eller region samt kostnader för laboratorie- och röntgenundersökningar.

Det finns olika skäl till varför kostnaderna ökat. Blekingesjukhuset har, liksom många andra sjukhus i landet, haft rejäla överbeläggningar under årets första månader. Det har resulterat i att man har tvingats öppna extra vårdplatser och ta in extra personal för att kunna ta hand om patienterna och på så sätt har personalkostnaderna stigit.

Blekingesjukhuset har tidigare tagit fram ett antal åtgärder som ska leda till en bättre ekonomi. Exempelvis ska kostnaderna för hyrläkare minska med cirka 17 miljoner kronor i år.

- Bedömningen är att vi klarar det eftersom vi har lyckats rekrytera många nya läkare. Men tyvärr ser vi kostnadsökningar inom andra områden vilket gör att den plan vi tidigare lagt inte räcker för att nå en budget i balans, säger förvaltningschef Bengt Wittesjö.

Till nästa sammanträde ska landstingsdirektör Peter Lilja redovisa åtgärder som ska leda till att Blekingesjukhuset får ett nollresultat vid årets slut. Det beslutet tog också hälso- och sjukvårdsnämnden.

- Läget är bekymmersamt och det är därför viktigt att sjukhuset snabbt presenterar åtgärder, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Ola Mattsson (S)

Åtgärder för att rekrytera läkare i psykiatrin

Psykiatri- och habiliteringen har fortsatt svårt att rekrytera läkare vilket också framgick av månadsrapporten. Inom exempelvis vuxenpsykiatrin är hälften av läkartjänsterna vakanta.

- Kontinuitet är särskilt viktig för patienter som behöver psykiatrisk vård och det är därför oroväckande att vi i så stor utsträckning är beroende av hyrläkare, säger Per-Ola Mattsson.

Mot bakgrund av vakansläget i psykiatri- och habiliteringen fick därför landstingsdirektören i uppdrag att återkomma med förslag på åtgärder som ska leda till en bättre bemanning.

Senast uppdaterad 2014-05-27 14:25:33 av Jens Qwarngård